torsdag 26 augusti 2010

Slutligen

Äntligen, efter över 4 års letande står jag inför porten in till vidare utbildning. Jag skulle ljuga om jag sagt att resan hade varit njutbar, förvirring, trötthet och en mindre åldersnoja har jagat mig ständigt. Bristen på körkortet är en del av det...

Det är en diger saga, efter två missade uppkörningar i Stockholm föreslog brodern att jag skulle göra ett försök i Södermanland, där vi har vårt landställe.

Slagen och skamsen slängde jag mig på luren och lyckades hitta en tid i Norrköping, inställd på förlust körde jag och mor dit.
Skakande som ett asplöv körde jag ut bilen med inspektören och försökte memorera 10 månaders träning samt två uppkörningar (mest dom förbannade uppkörningarna).

Redo för undergången parkerade jag bilen och får till min stora förvåning höra en mening som kommer stanna med mig för alltid: "Joakim, (paus) körningen är godkänd." Det kändes som om att vakna ur en mardröm.

Att jag måste expandera inom något ämne vet jag, det är viktigt att vara mångsidig inom media. Foto i sig står sig väldigt svagt som enda kunskap idag.

Utbildning är något som krävs eller erfarenhet. Hur får man erfarenhet om det krävs utbildning för att få den? En utbildning krävs, till stor det idag, känns det som.
Vägen till utbildningen har kantats med många olika sorters reaktioner, de flesta positiva andra hjälpsamma med råd eller saker jag behövt. Ett stort tack till alla er!

Lite mera intressant är nog att jag stött på många lustiga människor på vägen, menat då med start då från när jag upptäckte utbildningen till idag.

Vem kan till exempel glömma studievägledaren som ville att jag skulle hoppas av mina comvux-studier -som var nyckeln till att studera vidare?!

Folk som inte förstått vad det är jag vill studera (nu vet jag hur du känt dig alla år käre bror) och ifrågasatt den på dylika grunder till att rakt på sak ifrågasätta om utbildningen verkligen tillhörde Blekinge tekniska högskola.

Prövningarna har varit många -och fler ska dom bli.


Det var min sista utbildning på min lista, den jag fick besked av sist -och den som jag ville gå mest.

Äntligen är jag på väg någonstans, äntligen en utbildning som jag vill gå till etthundra procent och framför allt: dom tog in mig!