torsdag 22 mars 2012

Perspektiv


Det är väldigt sällan som man faktiskt tänker på helheten i det man gör. Att det man åtar sig kanske faktiskt är en liten del av något stort och inte bara ett konstant behov att producera, prestera och leverera.

Själv känns det som om jag på snudd som på aldrig ser denna helhet. Vilket är mycket frustrerande som student, där man i det stora hela bör tänka framåt och acceptera att man bygger något för framtiden.

Det skall dock sägas att min utbildning kräver att jag producerar varje vecka, dag ut och dag in och om jag inte klarar detta eller tröttnar: är jag då inne på fel spår? Ångest, grubblande och prestigeångest är den del av min bräckliga natur. Återkoppling och feedback är egentligen det enda sanna beviset jag har för att jag just är på rätt spår samt att jag duger. Om jag av en eller annan anledning känner jag slösar min tid kan min tillvaro förfalla ganska så markant.

Äkta perspektiv på tillvaron är för mig alltså ganska ovanligt, men det händer.

För någon vecka sedan fick jag ett ytterst smärtsamt besked, en nära släkting hade gått bort. Även med det geografiska avståndet hade hon alltid varit nära till hands med regelbundna samtal varje söndag. Om det är något jag är tacksam för så är det att jag haft en så fantatisk mormor som alltid fanns där när man behövde henne.

Jag har lärt mig mycket av henne, bland annat mycket stark plikttrogenhet. Efter det att jag fått beskedet om hennes bortgång var min naturliga tanke att jag måste pusha på och fortsätta som vanligt.

Något annat jag är mycket tacksam för är mina klasskamrater, som mer eller mindre ruskade om mig och öppnade mina ögon för vad som egentligen var viktigt.

Att jag jobbar ihjäl mig för att komma några steg framåt eller att jag går hem, ringer min mamma nu när familjen verkligen måste hålla ihop?

Jag kan inte minnas ett tillfälle då jag fått sådant klart perspektiv. Nu var plötsligt min konstanta strävan efter förbättring och respons äntligen borta för ett kort moment. Något som jag inte ens kan se som positivt med tanke på priset.

Jag tänker lära av mina misstag, leva på mina minnen och växa av mina erfarenheter, i vilket fall försöka. Framförallt måste man försöka att inte vara för hård mot sig själv. Det sa alltid du, mormor, och du visste alltid bäst.