Så var sommarens flyktiga tid äntligen
här, varm, härlig och på tog för kort i detta norderliga land.
För oss studenter innebär detta ett tre månader långt sommarlov
som du kan sova bort, om man nu känner för det.
Dock så vet den medvetne studenten
bättre än att slösa sin tid, anser jag i vilket fall. Varesig det
handlar om sommarjobb eller fördjupning inom dina studier så är
jag nöjd, eftersom tiden faktiskt går så väldigt mycket snabbare
än man tror.
På tal om det så har min tid i denna
spalt nu nått sitt slut och nu kan jag bara se tillbaka med glädje
över att jag vågade språnget och ansökte till detta jobb.
För att vara helt ärlig så handlade
det om en annan människas tilltro, en mycket starkare och duktigare
klasskamrat som trodde på mig och bjöd in mig i vår skolas egen
tidning. Just klichén ”Ett jobb leder till ett annat” rådde
plötsligt och plötsligt så jag mitt ansikte i tidningen. Något
som kändes fullständigt omöjligt i hemorten i kanten av
huvudstaden!
Jag har alltid varit en anhängare av
struktur med en strävan efter att se helheten och lära av vad jag
gör, i detta fall kan dessa sammanfattas bäst med ordet tacksamhet.
Jag är tacksam för att Sydöstran tog in mig som skrivbent, trots
att jag inte hade någon rikig tidigare erfarenhet. Jag är mycket
tacksam till min klasskamrat som knuffade mig i rätt riktning, det
gav mig så enormt mycket.
Framförallt är jag tacksam för min
slutgiltiga insikt: livet är för kort för att vänta på att någon
ska komma och tala om för dig att du faktiskt kan mer än du tror.
Absurda begränsningar, någon slags regelkarta över vad jag kan har
undermedvetet skrivits i mitt sinne.
Att motverka denna svaghet ska bli min
melodi, jag börjar nu på en gång med att söka ännu ett jobb som
skrivbent, tror jag. Tills dess vill jag önska en glad sommar till
er alla! Vi ses till hösten igen, Blekinge!