onsdag 25 juni 2014

Illustration - del 2

Dåligt väder som vi haft på sista tiden...

Det slutar verkligen aldrig regna här i Sörmland. Man kan numera räkna med en skur om man går ut och att dricka kaffe utan tröja är bara att glömma. 

Jag har alltid varit sugen på att ta ett vackert foto i regn, så varför inte försöka illustrera det istället?




tisdag 24 juni 2014

Illustrerandes i illustrator.

Pen tool in the house.

Något som jag alltid är lite orolig för är att tappa kunskaper och i dödtid känner jag detta med än någonsin. Därför är det skönt (och lite läskigt) att utmana sig själv och testa något nytt.

Varesig det är ett försök att förstå Javascriptens syntax eller öva mig i användandet av pen tool i illustrator så får jag en välbehövd kick i rätt riktning.

Denna gång är det just illustrator jag fokuserar på och hur man kan skapa från grunden med hjälp av pen tool. Segt i början, visst, men innan med vet ordet av har timmarna gått och man har skapat mer än man själv förväntat sig.

Dags att lägga på lite texturer kanske, i Photoshop?

måndag 2 juni 2014

Fruktnyfiken - Klar och redo att skördas!

Färdig, komplett och kompromisslös. SE DEN HÄR.

Så är mitt och Sabrina Vättös stop motion-projekt slutligen klart -knappast en dag för tidigt. Lustigt nog minns jag fortfarande hur min klasskamrat, som även han höll på med stop motion under denna period, gjorde sig lustig över att vårt projekt ännu inte var färdigt.

Tror nog jag avstår från hans uppdaterade kommentarer ang ämnet, med tanke på hur detta projekt kommit att dra ut på tiden. Skillnaden mellan våra projekt var att jag och Sabrina inte ville kompromissa, strunta eller på något sätt ta genvägar i vårt skapande. Vi ville skapa något stort, större än tidigare, och lösningen på vår tidsbrist var helt enkelt att sätta upp delmål.

Undertexter, inte att förkasta om man har budskapet i fokus.

Vidare hade vi inga problem med att låta andra röra och utveckla vårt material, vilket jag anser höjde produktionens värde och djup avsevärt. Ett tydligt exempel på detta är hur Victor Terman fann flera olika sätt att pitcha Herr Kanins butik i filmen. Bortsett från att detta ökade känslan av rymd och autencitet så lät det mitt och Sabrinas hantverk (och många timmar) få tala för sig själv.

Den läxa som jag personligen tar med mig från detta projekt är just värdet av att bjuda in flera i ett projekt, samt förstås att detta medför att man måste dela med sig av rätten att fatta viktiga beslut.

En rädsla vi hade var att allt detaljarbete inte skulle synas.